Ängelholm-Kastrup med bil. 119 km. Vi hade tur och kunde få lift tjugo i tio med bekanta hela vägen till flygplatsen med bil. Incheckningen och säkerhetskontrollen gick smidigt och vi kunde slå oss ned på Prego T3A kl. 12:40 för lasagne och en öl.

Därefter tog vi kaffet på Starbrucks och medan vi satt där och kollade folk, så kom Olu och Kuno Plötz från Vejbystrand gående. De hade varit i Alicante och var bruna som kaffebönor.

Det var gott men dyrt.

Kastrup - Aten med Norwegian DY 3374. Tio i tre satt vi i våra säten 14 E och F i Boeing 737:an och 15:17 lyfte vi. Platserna över vingarna ger extra benutrymme, vilket var skönt. 2 timmar och 43 minuter senare landade vi på Atens flygplats, 19:00 lokal tid. En halvtimme senare hade vi fått våra väskor och kunde promenera bort till Scandoramaguiden Ann-Charlotte Boberg Kritikakis och den lilla transferbussen.

Vid åtta rullade vi mot hotell Fresh och checkade in där 45 minuter senare. Efter att ha lyft in väskorna på vårt rum, så åkte vi upp till takterass-baren på 9:e våningen och tog en drink i den ljumma kvällen (22°C). Utsikten var strålande, bland annat mot Akropolis.

Det blev en mycket sen middag vid halvelva. En trerätters-meny med grekisk sallad, kyckling och ris samt en chokladkaka till efterrätt. Vi satt med Lars-Olof och Eva Sjöstedt från Kalmar och Kenneth och Agneta Nyström från Malmö.

Vi var inte åter på hotellrummet förrän vid midnatt och sedan rasade vi i säng, utmattade och mätta.

Fritt efter Taubes "Fritiof i Arkadien"

Efter en resa med en del strapatser
i Scandoramabuss på grekisk väg
det har uppvisats oss Antikens platser
som Lotta har förmedlat riktigt väl.

Akropolis vi först bestego
med trappstegs mångfald till Apollos berg
och gudskunskap vi fick medan vi tego
när skur på gänget satte färg.

Till Delphi för att träffa ett orakel
vi kom, men endast gotländskan vi fann.
Det blev ändå ett stort mirakel
när vishet vi om Gotland vann.

Sen över brospann till en halvö
vi for för snabbvisit till olympisk park
där Zeus och Heras tempel gav oss andnöd
och stadion inbjöd till en fotbollsspark.

När turen sedan nådde Kalamata
vi trötta fann vår havsresort
och kunde oss på solstol lata
vid poolen där vi spela kort.

Så nästa anhalt det blev staden Myskos
som bysantinskt låg på ett berg.
Vi lät oss bländas av allt som sågos,
men trappor kändes genom ben och märg.

Vi lämnade Peleponesos
via Korint som har en lång kanal
och hjärnan min fick synapsiesos
när ögat spanade längs konstgjord dal.

Som slutpunkt på en toppenresa
vi fick ju Marathon en solskensdag
och högt däruppe på Poseidons näsa
havsvinden svepte oss med sina drag.

Jag till och med tog simtur uti havet
så salt men ljuvt och skönt ändå var badet
fast stenar ömmade min veka fot.

Vi tackar Lotta för en trevlig guidning
och Georgio för skicklig lots därtill.
Vi tackar alla i vår talförening
för glada skratt, gemyt, ja vad ni vill.

Så slutar greklandsäventyret.
Där hemma väntar oss bestyret
att planera för vår nästa färd.

© PeO Jansson 2014-06-14

Aten och Akropolis rundtur med buss. Tidig väckning. Frukostbuffén var så där. Embarkering av bussen 8:45. Det blev en rundtur i den grekiska huvudstaden med stopp vid parlamentet, som ligger mitt emot parken Syntagmatos mitt i staden. Där hoppade vi av i några minuter och fotograferade innan färden gick vidare till Olympiastadion, som byggdes 1896 till de första moderna spelen. Vid halvtio-tiden var vi framme vid klippan Akropolis.

Den lokala guiden Elsa mötte upp utanför entrén och vandringen började uppför berget. Vi stannade till vid Attikus Odeion en stund innan vi fortsatte upp till Athena Nikes tempel. Vi besökte Erechtheion med Korehallen och lät oss hänföras av Parthenon, som byggdes för att hedra Pallas Athena, klart år 438 f.Kr.

Vi strosade runt där uppe en stund och fotograferade. På återvägen började det plötsligt att regna och blåsten tilltog. Alla fick brått att få fram antingen paraply eller regnjackor. Jag och Maggie hann bli ganska blöta, men vätan torkade medan vi samlade alla för promenad och besök på höjden Areos Pagos.

Därefter skulle vi promenera i samlad trupp ner genom stadsdelen Plaka till en restaurang för lunch. Informationen var emellertid bristfällig från våra guider. Varken namnet på restaurangen eller på vilken gata den låg delgavs oss. Jag och Maggie hamnade på efterkälken tillsammans med ett annat par, mest på grund av trappor och trängsel, så vi missade Lottas avvikelse från kursen och var plötsligt vilse. Jag ringde henne, men fick inga/dåliga besked. Till slut kunde vi enas om en mötesplats efter en timmes irrande i middagshettan och vi kunde lotsas till restaurangen. Vi påtalade det oprofessionella i förfarandet, men fick ingen ursäkt från något håll.

Tio i två hade vi ätit vår försenade lunch och fick guidning av Elsa och kunde tillsammans med Hasse och Kristina från Gotland sätta oss på ett café nära gågatan Ermou.

Aten - Delphi med buss.180 km. Fem i tre rullade bussen vidare från rondellen vid Syntagmatos. Jag noterade alla de tomma reklamskyltarna på pelarna längs motorvägen, vilket förmodligen är ett resultat av den ekonomiska kris som Grekland genomgår. Detta kompenserades dock av de prunkande blombuskarna vid vägrenarna, Oleum och Ginst.

Vi rastade på vägen vid halvsex och tog en fika. Av en ren händelse dök fruktförsäljaren upp på parkeringen precis då. Möjligen inringd? En dryg halvtimme senare var vi framme i Delphi. Vår buss fick inte köra ända fram till hotellet, så väskorna lastades om till en skåpbil som tog dem till hotellet. Lotta tog oss med på en promenad i den vackra bergsstaden så länge.

18:45 var vi incheckade på hotell Acropol och installerade på rummet, som hade en stor balkong med fantastisk utsikt över dalen ner mot havet. Vi bjöds på champagne av gotlänningarna Kristina och Hasse, som firade 40-årig bröllopsdag.

Kvart över åtta slog vi oss ner vid borden på restaurang Epikovros för gemensam middag. Vi avnjöt trerättersmenyn tillsammans med Kristina och Hasse. 22:15 var det godnatt och sängdags.

Museet i Delphi och templen på Parnassosberget. Vi fick en stund på balkongen efter frukosten och kunde höra tuppen gala på en gård i närheten.

Sedan var det samling för promenad till Delphi-museet, där vi fick vänta på den lokala guiden, som behagade dyka upp en kvart sent. Hon visade sig emellertid mycket duktig och berättade på ett engagerat sätt om de olika skulpturerna och fynden, förmedlat på god engelska, som Lotta översatte till svenska. Det var ett mycket sevärt museum. Entréavgift: 9 €.

Därefter promenerade vi till utgrävningsplatsen vid tempelområdet. Lotta löste entré för oss och klättringen började uppför trapporna. Vi gick förbi månglarnas hallar och skattkammarhusen upp till det omsorgsfullt restaurerade templet. Vi fortsatte upp till Apollons tempel och offerplatsen framför det. Någon av sällskapet gav sig av upp till stadion, men jag återvände efter en timme till Maggie, som stannat längre ner för att spara sina knän.

Vi tog oss ner och tillbaka till serveringen vid museet, där det blev "elvakaffe" med baguette tillsammans med bland annat en drös kattor och Bertil Sjöström, som engagerat berättade om ett jordgubbsfält vid Förslöv. Jag lovade att kolla om det fanns kvar sedan 60-talet och vi utbytte mailadresser.

Delphi - Olympia. 240 km. 12:35 var vi på bussen för vidarefärd västerut längs kusten och en timme senare satte vi oss på en taverna i Galaxidi för lunch. Det visade sig vara en charmig liten stad med vackra hus och många seglare i småbåtshamnen. Vi satte oss en stund på en bänk i hamnen och inväntade de andra resenärerna medan vi insöp den härliga miljön.
Kl. 15 rullade vi åter och tjugo minuter senare blev det fikastopp i staden Nafpaktos. Där fanns också en småbåtshamn, som vi tog oss ned till. Den skyddades av en väldig mur och hade spelat en stor roll under Antiken med sitt strategiska läge vid inloppet till Korintviken.

Vi gick genom en port i muren och kollade den steniga badstranden, men återvände för en stilla kopp kaffe alldeles vid kajerna.

Vi passerade den 3 km långa kabelbron från 2004 till Peleponesos kl. 17:12. Färden gick genom staden Parta och ut på landsbygden, som verkade bördigare än på fastlandet. Landskapet tedde sig så småningom ganska enformigt och även här kunde vi se de tomma reklamskylthållarna och ödelagda husen i krisens spår.

Vi fick rum 107 på hotell Olympic Village, som låg lite "off" med åkrarna tätt intill. Vi gjorde oss i ordning för middagen på hotellet. Det blev ett runt bord med Kristina, Hasse, Lars-Olof, Eva, Erik, Gitte, Agneta och Kenneth. Det var en mycket trevlig tillställning med massor av skratt, då spekulationerna kring Peps Perssons eventuella blindhet for som blixtar runt bordet. Detta mot bakgrund av hans planerade comeback i sommar.

Som vanligt är jag väldigt fokuserad när det vankas mat

Rundtur bland de arkeologiska utgrävningarna av Olympiabyn från 500 f.Kr. Tidig väckning strax efter sju. Frukost och packning av väskan på rummet. Morgonen var något kylig, så tröjan kom på. Avfärd med bussen 8:30 och tjugo minuter senare var vi vid ingången till Antikens Olympiaby.

Vi följde den lokala guiden, som på engelska berättade om de olika arenorna och templen. Av templen var Zeus och Heras mest dominerande.

Huvudarenan med sina löparbanor på 192 m, var 220 m lång och rymde c:a 15000 åskådare på grässluttningarna. Endast en kvinna hade rätt att vara närvarande och hon hade en egen sittplats på långsidan. Mitt emot satt domarfunktionärerna.

Leonidaion hette hotellet för VIP-gästerna. De 4000 tävlande campade vid flodstränderna under spelen. De hade tränat 10 månader innan sina nakna framträdanden vart fjärde år.

På denna plats tänds ännu vart fjärde år den olympiska elden med hjälp av solen, för att sedan forslas till den stad som skall avhålla spelen.

Besök på Olympias arkeologiska museum. Tio i elva var vi vid museets entré och kunde därefter fördjupa våra kunskaper om arkitektur och skulpturer mm.

Museets egen uppenbarelse var dock föga imponerande och matchade inte alls sitt innehåll. Uteplatsen var t.ex. förvånansvärt dåligt ogräsrensad.

Vi tillbringade ungfär en timme på museet och kunde njuta av solvärmen en stund innan det var dags att rulla vidare med bussen.

Utflykt till en vingård väster om Olympia. Kvart över ett var vi framme vid vingården Mercouri Estate ute på landet vid byn Korakochori, nära staden Pyrgos. Där blev vi först serverade lite juice att dricka, innan innehavaren började berätta om gårdens historia från etableringen 1864 och nuvarande verksamhet. Upprepade skrianden från en påfågel i en inhägnad avbröt hans framställning emellanåt, dock på ett pittoreskt sätt.

På vingården nära Olympia höll de denna stiliga påfågel.

Vi vandrade runt i den vackra miljön och var bland annat inne i ett litet museum, som inrättats i den gamla vinfabriken.

Promenaden utsträcktes till ett av vinfälten och vi kunde studera vinstockarna och druvorna, innan vi tog vägen genom produktionslokalerna till en större hall där vi fick lite att äta och tre sorters vin att dricka. Det var vitt, rosé och rött vin. På väggarna hängde porträtten av fyra generationers vinodlare. Vi hade en trevlig konversation kring bordet med Jan och Yvonne samt ett annat stockholmspar.

Kvart i fyra lämnade vi vingården för att återvända till Olympia och hämta upp de som inte varit med på utflykten. Vi passade på att köpa varsin glass, som vi avnjöt i den uppkomna pausen.

Olympia - Kalamata - Mikri Mantinia, 110 km. Vid 19-tiden var vi framme på hotell Akti Taygetos. Vi installerade oss i rum 142, som låg en bit upp från huvudbyggnaden i ett annex. Vi hade passerat det inbjudande poolområdet och jag bestämde mig direkt för att ta ett dopp. Det var mycket uppfriskande och därefter gjorde vi oss iordning för middagen. Var denna skulle hållas hade ingen information lämnats om, varför vi traskade ner till lobbyn. Där berättade receptionisten för oss att buffén stod serverad uppe vid poolbaren. Det var bara att ta sig upp dit igen, men det var det värt. Maten var god och vi fick trevligt sällskap av Hans och Kristina samt Eva och Lars-Olof.

Strax innan kl. 22 var vi tillbaka på rummet, men innan dess hade vi meddelat Lotta att vi inte skulle med på utflykten till Messenien och solkustens olivoljeproducent.

Klicka på bilden för att få en större karta

Klicka på bilden för att få den större

Blomstrande Peleponesos, Kalamata. Vi vaknade inte förrän tio över åtta. Det var skönt att ta det lugnt på morgonen. Maggie behövde vila sina ömmande knän och jag tyckte också att en vilodag behövdes i det späckade utflyktsprogrammet. Det tyckte tydligen några av de andra paren också, som vinkade av Scandoramabussen halvnio.

En timme senare hade vi ätit frukost och bytat om för en dag vid poolen. Vi tog de bästa platserna inne i det nordvästra hörnet, varifrån vi hade stenkoll på allt som rörde sig i, vid och kring poolen och poolbaren.

När klockan blivit kvart i elva, så tog vi en promenad ner mot havet. Först var jag nere på en stenig strand efter att ha använt en väderbiten betongtrappa med stålräcken. Maggie väntade på mig ovanifrån. Jag tog några bilder på det klara, turkosskimrande Medelhavet.

Därefter gick vi in på hotellets resortterass och utforskade den. Vi träffade på Agneta och Kenneth där efter en stund och pratade en stund med dem. Jag gick ner för trapporna till hotellets lilla stenstrand där bland annat stockholmsparet huserade. Många av hotellets gäster tog sig ett dopp därifrån.

Jag och Maggie satte oss på resortterassen och beställde något att dricka medan vi njöt av den fina utsikten och alla de vackra blommorna. Sedan knallade vi upp till våra solstolar och jag tog mig ett dopp i bassängen.

Vi noterade att Bertil och Marianne tog sin lunch i poolbaren och när de var klara, så kom Bertil och berättade att salladsportionerna var gigantiska, varför en räckte för två personer. Dessutom hann han berätta en hel del om framförallt socialdemokratins företrädare då och nu. Han verkade väldigt initierad, men, men...en viss skepticism är alltid på sin plats i politikens vindlingar.

Vi fascinerades av hur svalorna dök och "badade" genom en lätt touch mot vattenytan i poolen. Drack de också? Nä, poolvattnet var ju klorerat, resonerade vi medan vi åt vår lunchsallad i poolbaren.

Vid sjuttontiden var vi tillbaka på rummet för uppfräschning och vila. Vi hade tänkt gå ner till resortbaren och ta en drink innan middagen. På vägen dit mötte vi några som varit med på utflykten till olivoljeproducenten. Däribland Eva, som följde med oss medelst hiss och trappor till resortterassen, där baren tyvärr visade sig stängd.

Vi fick vackert gå tillbaka hela vägen upp till poolbaren, där vi fick sällskap av Kristina och Hasse vid drinkarna. Vi bytte bord när buffén skulle avätas. Den visade sig kompletterats med en fiskrätt och var mycket god.

Några längre utsvävningar blev det emellertid inte tal om, utan strax efter kl. 22 var vi tillbaka på rummet och lutade snart våra huvuden mot kuddarna.

Detta var ett ställe som vi gärna hade stannat någon dag till på. Akti Taygetos fyra stjärnor var befogade.

Kalamata - Mystras. Tidig väckning 06:40. Frukost vid sju. Packade och klara på parkeringen nedanför hotellet. Det var dags att lämna idyllen i Kalamata och ta oss tillbaka till den grekiska huvudstaden. En resa på c:a 240 km.

Uppe i bergskedjan Taygetos rastade vi för toabesök och en bensträckare. Kvart i tio rullade vi igen mot den bysantinska fästningsstaden Myskras.

Mystras - Sparta - Tripoli - Korinthos. Vi anlände dit 11:10 och Lotta köpte entrébiljetter till oss. Klättringen uppför berget Myzithra började. Maggie höll sig vid de nedre regionerna medan jag knatade på uppför.

Staden anlades i mitten av 1200-talet och spelade en stor roll tills turkarna besegrade det Bysantinska kejsardömet år 1460. Innanför fortifikationsmurarna fanns fram tills dess en blomstrande stad med ett rikt liv för handel, kultur och andlighet, förutom den militära närvaron.

Halv ett slog vi oss ner för lunch i den lilla staden nedanför berget. Vi satt med Jan och Yvonne på tavernan Myskos Inn. En timme senare var vi samlade på bussen igen och färden gick vidare till Sparta, där Georgio stannade några minuter, så att vi hann fotografera en staty av en Spartakrigare.

Efter staden Tripoli blev det motorväg och då passade Lotta på att ta upp avgifterna för utflykterna. Vi slapp undan med vars 1955 SEK.

15:45 var vi framme vid Korintkanalen, där vi stannade i 45 minuter. Kanalen byggdes mellan åren 1881-1893 och är 6 343 m lång. Bredden vid havsnivån är c:a 25 m och djupet är 8 m. Höjden på väggarna är 79 m från ytan.

Det var en otroligt imponerande ingenjörsbedrift som vi kunde bevittna. Vid ett café intill passade vi också på att få något att dricka innan bussen rullade vidare mot Aten.

Korinthos - Aten - Pireus. Vi var vid hotell Athens Cypria kl. 18:00, där vi fick rum 412, som var helt OK. Gatan hette Diomeias och låg en bit ifrån rondellen vid Syntagma längs shoppinggatan Ermou.

Tjugo i sju var vi redo för kvällens middagsutflykt. 19:15 rullade bussen ut i Atens trafikvimmel med kosan ställd till en restaurang i Pireus gamla fiskehamn.

Där bänkade vi oss tillsammans med Kristina & Hasse, Eva & Lars-Olof, Eva & Torbjörn & Björn, Gaida samt Jamil & Sura Farhan. Vi serverades bland annat fisken Dorado och kunde njuta av den härligt ljumma kvällen.

Det blev lite uppfriskande diskussioner om det politiska läget såväl i Sverige som Världen i stort, inte minst utifrån det irakiska parets horisont.

Strax efter 22 bröt vi upp från restaurangen och när vi kom till hotellet igen, så ordnade jag och Lars-Olof extra nyckelkort för att kunna titta på öppningsmatchen i fotbolls-VM och ta en öl på caféet utanför. Brasilien spöade Kroatien i öppningsmatchen med 3-1, men vi såg bara första halvlek. Vid midnatt tog vi hissen upp till fjärde våningen och önskade varandra god natt.

Lars-Olof skulle emellertid inte till denna våning, utan fick ta sig ner till receptionen för att få reda på vilket rum han skulle smyga in på. Då hade han redan försökt med rum 411, som Hasse & Kristina hade.

Klicka på bilden för att få en större karta.

Aten - Marathon. Upp vid sju som vanligt och klara på bussen 08:35. Denna dag var det en utflykt till Marathon på programmet. Vi fick en bedårande utsikt över det Egeiska havet på vägen dit.

Vi kom fram till gravhögen Soros strax efter tio. Där ligger de 192 stupade athenarna från slaget mot perserna 490 f.Kr. begravda. Det var där på slätten som den europeiska antikens öde avgjordes. Perserna förlorade cirka 6200 man, men omgrupperade sina sjöstridskrafter för ett anfall på staden Athen.

Klicka på bilden för att få en större karta

De athenska krigarna förflyttade sig då, i full rustning, snabbt den 42 km långa vägen för att skydda sin stad. De lyckades med denna bedrift och till minne av detta arrangerades det första marathonloppet 1896, då de första moderna olympiska spelen avhölls.

Lotta berättade att senare forskning påvisat att sträckan egentligen "bara" var c:a 35 km, men vadå?

Slagfältet var inte mycket att se faktiskt, även om den pälsklädde, fyrfotade guiden gjorde vad han kunde. Då var startplatsen för Atens maratonlopp mer imponerande. Där promenerade vi runt en stund innan vi for vidare.

Marathon - Sounion. Det blev en liten paus vid havet i närheten av Rafina. Jag & Maggie samt Eva & Lars-Olof slog oss ner på tavernan De Facto och lyckades, efter påpekande om att vi fanns, bli serverade något att dricka. Servitriserna verkade något oerfarna och desorienterade. Nåväl, utsikten var det inget fel på. Ej heller på toaletten.

Kvart i tolv rullade vi vidare söderut och var framme vid Kap Súnion på Attika halvön kl.13:23. Här reser sig ett av Greklands vackrast belägna tempel, 60 m över det Egeiska haets yta. Detta var det sista sjömännen såg när de seglade bort från Grekland och det första de såg vid återkomsten. Templet på klippan byggdes för att helga havsguden Poseidon omkring år 445 f.Kr. Redan på 600-talet f.Kr. fanns här ett offeraltare och militären hade en förläggning där.

Vi knatade upp till det restaurerade templet och tog några bilder, innan det var dags att ta sig ner till havsytan för lunch. Medan vi satt där och åt, poserade en kvinnlig modell på bryggan medan fotografen knäppte bilder från stranden. Fiskmåsarna flockades kring brödbitarna som kastades ut från tavernagästerna.

Jag passade på att ta ett dopp i det salta Medelhavet, men det var ganska svårt att ta sig ner i vattnet över den steniga stranden. Det var det värt, om än fötterna ömmade, ty vattnet var uppfriskande skönt och en simtur blev det. Några av de andra resenärerna badade också, även någon som ofrivilligt doppade sandaler och strumpor.

Sounion - Aten/Plaka. Halv sex var vi tillbaka på hotell Athens Cypria och vi bestämde att ta en kopp kaffe tillsammans med Eva & Lars-Olof senare. Kristina & Hasse anslöt också och vi fikade i den heta (32°C) kvällningen på ett närbeläget café.

Halv åtta samlades vi utanför hotellet för promenad med Lotta i spetsen till restaurangen Akropol i stadsdelen Plaka. Där anvisades vi först plats inomhus, men Lotta ordnade så att vi fick sitta på terassen. Själva middagen fick inget högt betyg, men underhållningen av musikerna och folkdansarna var bra.

Det var några i vårt sällskap som antog dansarnas erbjudande om att deltaga och passade på att svänga på benen. Vid långbordet mittemot satt ett trettiotal kvinnor som inte var nödbedda då det blev deras tur att dansa. Vi spekulerade kring relationerna mellan dem och om deras män satt och tittade på VM-fotboll.

Vid 23-tiden var vi åter vid hotellet och jag och Lars-Olof stannade på fiket utanför för en öl och matchen Spanien-Holland, som slutade 1-5. Kvart över tolv tog vår näst sista dag på resan slut.

Aten på egen hand. Vi låg och drog oss till 8:30 och tog frukosten vid nio i lugn och ro, denna sista dag av greklandsvistelsen. Tio över tio var vi redo för en promenad i den grekiska huvudstaden.

Vi gick först längs Ermou för att från Syntagmatos gå vidare åt nordost in i stadsdelen Kolonáki. Vi vände emellertid snart söderut och passerade den lilla parken Filikis Etaireias, varpå vi tog oss över Sofias aveny in på Irodou Attikon.

Parlamentsvakterna exercerade i parken intill och Maggie bytte några ord med dem om eventuell fotografering.

11:15 satte vi oss på ett café i parken Ethnikos Kipos. Det var skuggigt och skönt och Fix-ölen satt fint. Benen fick lite vila innan vi fortsatte söderut genom den stora parken. Vi tänkte ta oss till Zeus tempel och Handrians triumfbåge, men fann ingen öppen utgång mot Olgas aveny, varför vi vackert fick söka oss upp till huvudentrén på Amalias aveny.

Utanför denna hittade jag en passande hatt i en kiosk och köpte den för 8 €. Den passade perfekt! Promenaden fortsatte sedan till de tänkta objekten och vi tog några bilder där.

Vi fortsatte västerut in i stadsdelen Plaka, men snart visste vi knappt var vi var, så det var dags för en paus för att bland annat kolla kartan och orientera oss. Det blev på Karyatis uteservering, där en öl slank ner och där ett toabesök gjordes. Klockan närmade sig halv två och det började bli dags för vår sena lunch.

Vi gick fram mot shoppinggatan Ermou, men kunde inte bestämma oss för vilken restaurang vi skulle ta. Det blev så att vi vandrade upp för parallellgatan Mitropoleos och efter en stund fann vi en anspråklös restaurang med enkla möbler på uteplatsen, som hade massor av inhemska gäster. Vi förstod genast att detta var RÄTT! Vi väntade c:a 10 minuter på ett bord inomhus i den luftkonditionerade lokalen, som hade inredning från en gammal handelsbod som tema. Bland annat låg bestick och servietter i en låda under bordet.

Maten visade sig utmärkt och servicen god. Vi fick underhållning av servitörernas väloljade organisation i kaoset och spring i trappan till det övre planet. Köket var öppet och vi kunde även följa kockarnas idoga arbete i hettan där. 24€ var priset för denna föreställning.

Därefter lyssnade vi en stund till musiken från altsaxofonisten utanför, innan vi tog oss upp till parlamentsbyggnaden för att bevittna vaktavlösningen där kl. 16:00. Traditionsbundna uniformer och ritualer bildade en "lustiger dans" framför våra ögon. Jag tänkte på hur många timmar de unga soldaterna måste ha övat för detta.

Vi släntrade ner för Georgio avenyn, via Ermou, till caféet utanför vårt hotell, där vi tog vårt eftermiddagskaffe tillsammans med flera av de andra resenärerna i vår grupp. Så var det dags att kvittera ut väskorna från bagageförvaringen och checka ut för denna gång.

Aten - Kastrup, Norweigan DY 3375. De som ville kunde få väskan uppkörd till Syntagmatos i en vagn, som hotellets vaktmästare drog, men jag tog våra små trollies "på rull". Vi väntade på transferbussen en stund och gladdes av att det blev Georgios som kom. Det var inte givet att det skulle bli han, enligt Lotta. Bye, bye Aten! Flygplatsen nästa.

När vi lämnat den värsta trafiken bakom oss, bad jag att få låna mikrofonen och deklamerade min lilla tack- och avskedsdikt. Jag tror att den uppskattades av de flesta. Lotta blev i alla fall glad och bad att få den översänd via mail. Hon skrev ner sin adress på en lapp till mig.

På flygplatsen tog vi farväl av varandra och incheckningen tog vid. Den var manuell, vilket jag uppsakttar, och gick bra liksom säkerhetskontrollen en stund senare. Maggie passade på att köpa olivolja som tackpresent till grannen, som hållit ett öga på vår lägenhet och jag bytte om till jeans och en fräsch skjorta på HC-toaletten, efter en "kattatvätt" och lite deo under armarna. Sedan var det bara att vänta på boardingen, som inleddes c:a 19:45 vid ändrad gate. Vi var försenade, men det verkar vara mer regel än undantag i branschen. Vi lyfte 20:52 lokal tid.

Maggie hade säte 6D och jag 6E. På 6F närmast fönstret satt en kille, som visade sig vara från Ängelholm. Han hette Anders och otroligt nog hade vi setts förr. Det var en gång då vi väntade på 2-ans buss ut mot Vejbystrand som vi samspråkade lite medan vi väntade. Han fotograferade flitigt de åskväder som härjade nedanför oss över Europa, medan vi flög. Maggie och jag passade på att äta. Det var ju nästan sex timmar sedan sist och flygplansmaten smakade bra.

Kastrup - Hyllie - Helsingborg - Ängelholm. Klockorna ställdes tillbaka en timme, så 23:10 stod vi vid bagageband nr 5 på Kastrup och väntade på våra väskor. Därefter började jakten på tågbussen till Hylliestation tillsammans med Eva & Lars-Olof. Vi virrade fram och tillbaka i natten utanför terminalen och kom inte med samma buss som de. Nästa buss körde fram och Maggie hoppade på medan jag såg till att våra väskor kom med. Vi hade inte löst någon biljett och det var ingen som efterfrågade någon. Agneta & Kenneth kom också med och skulle ta stadsbuss hem från Hyllie.

Vi köpte DUO-biljett i automaten, när vi väl hittat till stationen som är uselt utmärkt/skyltad. Vi hjälpte även Anders med tågbiljett och sedan var det bara att tålmodigt invänta pågatåget till Helsingborg 01:05. Det var oväntat många passagerare ombord. En del lindrigt nyktra och någon behövde spy i en påse. Man ser aldrig så berusade ungdomar någon annanstans än hemma i Sverige.

02:35 avgick buss 506 från Knutpunkten till Ängelholm C. Vi var hemma i lägenheten strax innan halvfyra och det var bara att knoppa in, trötta men nöjda med resan.