1
Lionsveteranerna Anders "Puppan" Hansson och Jim Dahlin
2
Christian Jensen, domare Atak Kukisch och Håkan Eriksson.
3
Fröjdepinnarna värmer upp
4
Lions förbereder sig
5
Line Up för 50 års jubileet
6
Line Up för 50 års jubileet
7
Bosse hedras för sina 50 år
8
Publiktjejer
9
Läktarpubliken
10
Lagkapten Liljeblad är fokuserad
11
Tack för god match. Den bästa på länge!
12
Samtliga aktörer efter matchen
13
Aitor Blazquez vann Glasgrisen
Jubileumsmatch -
50 års fotbollsduell

Förutsättningarna var de bästa tänkbara den 8 juli. Vädrets makter var milda. Ingen strålande sol, men svag vind och 18-20° i luften. Musiken strömmade ut från läktaren, som stadigt fylldes på minuterna innan avspark.

Uttalande av Masse innan match:

Lagen gjorde en ”line-up” framför sin trogna publik och Bo Lindblad hedrades med en vacker glasvas för 50 års tjänst i badgästalaget. Dessutom fick han byta sin matchtröja till en med ”Bosse 50” på ryggen, som teammanager Thomas Bergmark överlämnade. Samtliga spelare och domare presenterades och matchen kunde börja.

Redan i den andra minuten prövade Johnny Green Fröjdepinnarnas målvakt Peter Buregård med ett bra skott och fyra minuter senare fick denne avvärja en ny Greenattack. Lions inledde friskt och var lyckosamma med sitt kortpassningsspel.

I den 12:e minuten frispelades Erik Nilsson i straffområdet, men fälldes bryskt av Fröjdepinnarnas målvakt och domaren Atak Kukisch drog fram det gula kortet och pekade därefter på straffpunkten.

Ett sus gick genom publiken när det stod klart att veteranen Anders ”Puppan” Hansson skulle lägga den. Förståeligt, eftersom ingen sett honom röra bollen efter avsparken. Dessförinnan inte sedan 1991, då han gjorde sin senaste match för Lions.

Emellertid stegade Puppan fram och tofflade till bollen på ett i det närmaste professionellt manér a la Messi. Att Buregård skulle slänga sig var grundligt analyserat på förhand av veteranen, varför han satte den mitt i målet utan krusiduller. 1-0 till Lions och jubel på läktaren.

Lyssna på hans egen berättelse:

VIF LIONS stående fr.v: Anders Liljeblad (C), Lars Karlsson, Magnus Weidrup, Håkan Eriksson, Joakim Karlsson, Jesper Dahlin, Jim Dahlin, Sandro Garcia, Erik Nilsson, Andreas Eriksson, Erik Liljeblad (HLM).
Knästående: Christian Jensen, Johnny Green, Anders Hansson, Gustav Eriksson, Alexander Jansson, Johan Andersson, Mattias Wulff, Rickard Carlson, Kent Arvidsson och Fredrik Dahlin. Liggande: Andreas Toft.
FRÖJDEPINNARNAS IS stående fr.v: Peter Blomsterberg, Peter Jupen, Tommy Gustavsson, Stefan Rossander, Thomas Pettersson, Thomas Bergmark, Fredrik Håkansson och Fredrik Widell.
Knästående: Thomas Blomsterberg, Marcell Lourerio Soares, Daniel Jordö, Bo Lindblad (C), Aitor Blazquez, Magnus Blomsterberg, Fredrik Terne och Peter Buregård.

Detta fick Fröjdepinnarna att tända till ordentligt och i 15:e minuten fick Fredrik Widell på ett bra skott, som Andreas Toft i Vejbymålet hade vissa problem med. Sju minuter senare gav FIS-forceringen utdelning då Aitor Blazquez måttade och sköt ett vackert mål i Tofts vänstra kryss. Redan då satt glasgrisenetiketten på den bollen. 1-1 och matchen gick in i ett ställningskrig på mitten.

I den 24:e minuten gjorde Erik Nilsson en fin mottagning och vändning, som han fick iväg ett bra skott på. I slutminuten av första halvlek kom så det många väntat på – FRÖJDEPINNETUNNELN.

Denna gång utförd av Peter Blomsterberg, men annars var det under decennier Åke Sandstedts och Mats Olssons signum. Alltid utan direkt resultat, men med en förnedrande mental påverkan hos den vejbypåg som utsattes.

Halvtidsvilan var exemplariskt kort. Åskådarna hann knappt köpa korv eller hamburgare. Än mindre förvilla sig i sociala oväsentligheter. Trots detta framkom mycket intressanta frågeställningar om vem som spelat flest matcher i VIF

(Thorsten Svensson över 800) och vilka kriterierna var för att få representera Lions. (Spel i något av VIF:s pojklag någon gång). Dispens från detta har bara lämnats tre gånger, till Håkan Eriksson, Kent Arvidsson och Johnny Green.

I inledningen av andra halvlek klev Joakim Karlsson fram och sköt ett lurigt skott som Buregård hade problem med. Green höll sig framme och nickade förtjänstfullt i 39:e och sköt några minuter senare, men Buregård räddade. Alexander Jansson drog på en helvolley strax därefter utan resultat, men Lions var heta nu.

För veteranen Jim Dahlin dök det upp en vass målchans i den 56:e, men han fick inte riktigt till det. Det var många trötta ben på banan och bytena skedde med korta intervaller för båda lagen.

Johnny Green var ändå pigg och fick på ett kanonskott i 52:a, men bra räddning av Buregård. Minuten efter fick han dock kapitulera, när Mattias Wulff satte 2-1 på ett bra skott. FIS gjorde nu allt för att kvittera, bland annat med ett rungande skott över av Aitor Blazquez.

På övertid kunde så äntligen Green få utdelning på sitt slit

när han snodde åt sig ett målvaktsutkast och satte 3-1 till Lions.

Senior Top Lion Manager Adviser (STLMA), PeO Jansson, och Senior Lion Manager (SLM), Håkan Eriksson, korade Aitor Blazquez' mål till det vackraste och överlämnade Glasgrisen till honom.

Head Lion Manager (HLM), Erik Lilljeblad, och Assist Lion Manager (ALM), Richard Nilsson, utsåg Christian Jensen till mottagare av den Gyllene kamelen för bästa kämpainsats i Lions.

Traditionell ”aftermath-beer” företogs direkt efter matchen i det vackra sommarvädret. Stort tack till arrangörerna, som bland annat tillhandahöll programblad, musik och välsmakande korvar/hamburgare från grillen. Bröd och diverse tillbehör "en masse" samt gott kaffe, satte guldkant på årets jubileumsfirande!

© PeO Jansson 2017