Det var gott om snö i januari-februari och problematiskt för trafiken. Så även för byns taxichaufför Algot Hansson, som vid ett tillfälle hamnade i Sonja och Eckes trädgård med bilen. Kjell och Tore begrundar "häckloppet". I bakgrunden ser vi Ingvar Dahlins fiskbil.

En eftermiddag när jag skulle köra hem ifrån vår filial i Förslöv, blev jag fast i en snödriva vid gamla mejeriet. Ingen hjälp fanns att få, så med lätt choke och växeln i, kunde jag knuffa mig loss. Dock inte bättre än att bilen rullade över vägen och in i en annan snödriva, där motorn stannade. Jag pustade ut, lade i backen och kunde sedan köra iväg utan skador på vare sig bil eller GO-radio's mur. Dubbdäcken var inte nya precis!

En annan gång under vintern, körde jag en morgon med blixthalka rakt ut på en åker i Västra Ljungby. Hjärtat bankade, men jag lugnade mig, lade in ettans växel och körde upp på vägen igen efter kurvorna. Inte för inte kallades Amazonen för 'traktor'. Påfrestningarna tog emellertid ut sin rätt och Johnte fick hjälpa mig med att svetsa ihop golvet. Förarstolen höll på att gå igenom det en morgon. Samtidigt lappade vi skärmarna med Plastc Padding där rostangreppen var som värst. Allt för att klara ännu en besiktning.

I början av mars månad skrev Ecke till 'Styrelsen för teknisk utveckling' i Stockholm och beskrev hur han med en höj- och sänkbar anordning kunde lösa problematiken med vattenavstängning och mätareavläsning av fritidshus. Han bifogade också en skiss på anordningen och ansökte om en bedömning av idéns realism. STU svarade genom Ruben Tegholm några veckor senare och rekommenderade att inte satsa på patentansökan och utveckling av förslaget. Prototypen blev liggande i flera år under bänken i verkstaden utan att vidarutvecklas.

Ecke lät sig emellertid inte nedslås av detta, utan framförde en idé om att ha fröer på band att sätta och tips till Trafikmagasinet i Falun om hur man kunde fixa billiga vinterdäck till sin cykel genom att använda ett uttjänt däck, som man försåg med nubb, utanpå ordinarie däck. Ett sätt som "Oppfinnar-Ecke" praktiserat med god framgång vid isfisket på Skälderviken denna kalla vinter.

Satsningen på filialen i Förslöv gav god utdelning redan från starten med många serviceuppdrag, men också med VS-installationer i nybyggda villor och ombyggnad av GO-radio i grannfastigheten. Vi hade ingen direkt konkurrens på orten och vi kände oss välkomna av Förslövsborna.

Den 20 januari var det dop i Barkåkra kyrka för Martina. Därefter var vi bjudna på middag hemma hos Ulla-Karin och Thomas i villan på Sanatorievägen. Eva fyllde 22 år och kunde firas samtidigt. Johnte hade börjat sällskapa med Siw Clemedsson och de var också med, liksom Thomas syskon.

I slutet av januari blev det ett hiskeligt väder. Ecke skottade snö så mycket han orkade och Johnte hjälpte till. Värmepannan stannade vid något tillfälle och de hade bara 15°C inne på morgonen. Ecke och Johnte fixade så att värmen kom igång igen så Sonja och Siw kunde laga middag.

Johnte fick påssjukan och blev sängliggande med en penicillinkur i början av februari, men när han tillfrisknat så tog Sonja och Ecke tåget till Borlänge för besök hos Gunhild o Helge en vecka. Det var -30°C kallt i Dalarna och någon skidåkning blev det inte tal om. Däremot fest som vanligt när Hans och Lilly också kom på besök. Hemresan gick via Halmstad och de fick ta buss därifrån. Johnte hämtade dem med bil på stationen i Ängelholm.

"Förintelsen" gick på TV och seriens sista avsnitt visades i början av mars. Det var svårt att somna efter alla hemska intryck som den gav. (Holocaust var ett amerikanskt drama från 1978, som visades i fyra 90-minuters avsnitt med bland andra Meryl Streep och James Woods i huvudrollerna.)

Sonja och Ecke firade att det var 30 år sedan de träffades med middag för Sture, Johnte och Siw den 24 mars. Eva och jag bjöd Sonja o Ecke på middag i samband med min 29-årsdag.

I slutet av april avtackades Sonja för sitt ledarskap i gymnastikföreningen och vi uppvaktade Thomas på hans 30-årsdag den 26:e april.

Valborgshelgen blev blåsig och kall. Sonja åkte runt på flera ställen och sjöng med kören, medan Ecke jobbade med renovering av sin båt.

I början av maj åkte Sonja o Ecke på semester med husvagnen till Inga o Valdemar i Värmland. De stannade några dagar och besökte även sonen Stefan och hans fru Eivor. Därefter fortsatte färden till Gunhild o Helge i Dalarna. Lilly o Hans anslöt också. Den 14 maj åkte de vidare till Ingrid (min kusin, dotter till Inga och Axel Persson) och hennes sambo Berndt i Gävle. De hade en mycket mysig stuga ute vid kusten. Väldigt krångel med bilen på hemfärden, men var hemma igen den 16:e.

Ecke och Sture åkte till Varberg och hälsade på Gustaf Lundberg med övernattning i slutet av maj. Gustaf och sonen Lasse kom på besök till Sonja o Ecke dagen därpå, då Marc fyllde 3 år, och åkte inte hem förrän på lördagen den 26:e. På Mors dag var jag och Eva, Ullis och Thomas samt Johnte på besök hos Sonja och Ecke och bjöds på nybakta bullar till kaffet.

Sonja och Ecke satte laxgarn några kvällar i början av juni och fick en på 9kg och en på 1kg. Det var fint väder och stilla. Thomas hjälpte ofta Ecke med underhåll av båten.

Evas syster Margareta och hennes man Håkan hade köpt ett fritidshus på Vätö utanför Norrtälje. De ville att vi skulle komma på besök i midsommarveckan, så jag kunde hjälpa dem att koppla in varmvattenberedaren under diskbänken. Jag kunde ratta vår splitternya Ford Fiesta norrut. Vi pausade vid Gyllene Uttern på vägen upp och vi tog Vägverkets lilla båtfärja ut till Vätö. Bro saknades på den tiden. Jag inspekterade först installationerna och Håkan förevisade mulltoan. Sedan åkte vi in till Norrtälje och handlade rördelar på Comfort. Snart var det klart med varmvatten i kranarna och vi kunde ha en trevlig helg tillsammans med deras vänner/grannar.
Men innan dess plockade vi kottar av någon anledning. Kanske att elda med?

Gunhild o Helge kom på besök i början av juli. Då blev det fest på gravad lax. Den 7:e var det dans på Vejbystrands pensionat, vilket brukade vara en höjdare, inte minst för sommargästerna.

Helge o Ecke fiskade och fick 65 kg fisk. Det tog en hel dag att rensa och göra iordning. Jag och Eva sjöng och John-Erik spelade på altanen hos Sonja och Ecke. På onsdagen den 11:e kom Valdemar och Inga också på besök. De fortsatte att fiska, men Ecke blev sur på Inga av någon anledning, så de åkte hem den 15:e.

Ecke o Sonja var på kräftskiva hos Anna o Åke Nilsson i augusti. Den 7:e firade Sonja och Ecke sin bröllopsdag och vi var alla bjudna till dem för middag. Några dagar senare körde de till Gunhild o Helge och firade sin 30-åriga bröllopsdag där med fest och bad i deras pool. De passade även på att hälsa på hos Sonjas faster Svea i Västervåla och den 14:e blev det surströmmingsskiva med grannarna i Gustafs. Återresan till Skåne företogs den 17:e.

Sonja fyllde 54 år den 24 oktober och blev uppvaktad av Inga, Ingrid och Berndt, Vivan och Lars, Ullis och Thomas samt av Eva och mig. Gunhild och Helge dök upp dagen därefter. Helge och Ecke fiskade med gott resultat.

Ecke följde med Algot Hansson ut drog garn på grund av hårt väder den 6 november. Hans andel blev 100 kg spättor och flundror, som Sonja rensade hela påföljande dag. På Fars dag var alla och uppvaktade Ecke.

Martina fyllde 1 år den 14 november och det hölls stort kalas som vanligt. Decembervädret blev kallt och snörikt. Den 12 december var Skälderviken helt isbelagd och sträckte sig c:a 1 km ut från stranden. Några dagar senare monterade Ecke och John-Erik in en förugn för värmepannan i källaren.

Julafton firades traditionellt med dopp i grytan hos Sonja och Ecke kl. 11. Jag och Eva stannade kvar på eftermiddagen, medan Ulla-Karin och Thomas körde till hans föräldrar i Östra Ljungby. Eva och jag firade nyårsafton tillsammans med Ecke och Sonja med Sture på besök.

Vejbyfest i Hålehallstugan under oktober. "Alla" var där. Förutom Eva och jag var Ingvar Sandgren, 'Lottie' Olsson, Agneta Tegholm, Kerstin Jansson, Maud Bruzelius med flera på bilderna här intill, på denna fest. Vill minnas att Olle Pålsson börjat hänga med Helena Andersson och kom och hämtade henne på nattkröken.

Styrelsen i Vejbyslätts IF: Leif Svensson ordf, Bengt Olsson, Per Flink, Per-Åke Svensson, Lennart Oscarsson, Sten Selander, Bertil Persson, Kenneth Pettersson och Lars Högberg.
Seniortränare: Per Flink. Lagledare A-laget: Kjell Svensson. Lagledare B-laget: Sten Persson.

Spelarna: Anders Liljeblad, Carl-Gustaf Nilsson, Jim Dahlin, Per Flink, Thomas Nilsson, Tore Selander, Peter Pettersson, Lennart Karlsson, Sven-Inge Qvist, Agge Balkemo, Per-Åke Svensson, Lennart Oscarsson (C), Bo Sjöstrand, Lars Axelsson, Jack Rosander, Tomas Jönsson.

Serieseger i div V nordv norra

Per Flink ersatte Christer Fermvik och återkom således som seniortränare. Han lyckades omgående föra laget till ett vinnande koncept, mycket genom ordning och reda, både på och utanför planen. Det blev alltså bara en ettårig sejour i "femman".

B-laget hade Sten Persson som lagledare. De klarade sig inte lika bra, utan degraderades till div III.

Juniorlaget klarade en 5:e plats i sin serie, men hade problem med ledare inledningsvis. Thomas Forsrup avgick på ett tidigt stadium för arbete i Israel på obestämd tid, men Erik Fröjd och sonen Jan ryckte in på ett förtjänstfullt sätt och räddade säsongen.

Ungdomsavdelningens styrelse: Per-Olof Jansson ordf, Agneta Johansson sekr, Lars Lindholm/Anette Sjöstrand kassör, Lars Högberg och Tage Svensson ledamöter.

• Pojklag 1 -16 år hade mig som tränare/lagledare och klarade en fjärde plats i serien med endast 12 st -63 o -64:or att tillgå.
  Jan Svensson, Per Persson, Mats Persson, Carlos Bucur, PeO Nordström, Jonas Narvell, Jerker Widerström, Bo Weifeldt, Mikael Klint, Raimo Högberg, Joakim Roslund, Sven Weifeldt, Per Gustafsson, Mikael Gustafsson, Bengt-Ola Carlsson, Lars Hillgren, Olle Andersson, Kristian Rosendahl, Mats Lonningen, Peter Lassnack, Anders Rosengren.
  Målgörare: Joakim Roslund 9, Per Persson 3, Mikael Gustafsson 3, Mikael Klint 2, Raimo Högberg 2, Olle Andersson 2 och Carlos Bucur 1.
• Pojklag 2 - 14 år hade Hans Johansson som tränare/lagledare och klarade en sjätte plats i serien. Lennart Johansson coachade laget de sista två matcherna, eftersom Hasse lämnade för studier norröver.
• Pojklag 3 -12 år hade Mikael Kristiansson som tränare/lagledare hamnade näst sist i seriespelet, men var egentligen bättre än så.
• Pojklag 4 - 10 år hade Per Svensson och Sven Sjöstrand som ledare. Laget debuterade i seriespel, där de hade det svårt, men belade en tredje plats i KB-cupen och en andra plats i Bjäre-cupen. Strålande takter av nybörjarna!
• Flicklaget 16 år hade Agneta Johansson och Anette Jeppsson som ledare. De debuterade också i seriespelet och kom sexa.
• Knattarna med Tage Svensson, Thomas Jönsson, Hans Nilsson, Gunnar Stenström och Anette Sjöstrand som ledare, hade 76 adepter att hålla reda på i sin "fotbollsskola". De gjorde under sommaren en resa till High Chapparal, som blev mycket uppskattad.

Resan till Järnavik

Det var Hans Johansson som hade kontakten med Hoby IF i Järnavik. Han var tränare för P14 och hade Lennart Johansson till hjälp med lagledarskapet. Jag hade hand om P16 och Agneta Johansson/Anette Jeppsson var ledare för flickorna. Gösta Svensson rattade VIF:s egen buss till Blekinge och hans fru Gun var med som extra ledare och all-fixare.

Det blev tältliv i ur och skur men också fotbollsspel och andra aktiviteter i det natursköna Järnavik/Bräkne-Hoby.
- Var det inte då en del fick sova i bussen p.g.a. av ett intensivt regnande? undrar Lennart Johansson efter 38 år.
- Det regnade när vi kom fram, men på kvällen klarnade det upp och blev fint. Dagen efter skulle vi bada. Vid stranden fanns det två bryggor. En hade ett hopptorn där många av oss redan samlats. Jag tänkte: "Dit simmar jag från den här bryggan!" Jag dök i, men höll på att få hjärtslag av det kalla vattnet och kom snabbt upp igen. Det var annat än vattentemperaturen i Skälderviken! minns Mats Lonningen.

Resan till Berlin för juniorlaget

Jag och Kjell Åkesson tog med oss juniorlagets spelare till Västberlin i oktober. Leif Svensson skjutsade oss i VIF:s egen buss till Trelleborg, varifrån vi tog färjan till Sassnitz. Därefter tåg i fyra och en halv timme till Ostbahnhof ca 35 mil genom ett landskap som vittnade om krigets fasor ännu 34 år efter Andra Världskriget. Stora hål i ladornas tak mm.

Konduktörer och gränspoliser undersökte minutiöst våra handlingar och jag kallades för "Reiseführer". Under tiden varje pass granskades och stämplades i korridoren, passade våra grabbar på att fjärta inne i kupén och fnissa som småflickor. Detta provocerade gränspolisen, som ville ta en närmare titt på Mikael Kristianssons dokumentportfölj. Han ångrade sig snabbt då stanken slog emot honom när han öppnade kupédörren.
- Schwedishe Schweinhünde!, utropade han och gick vidare med pojkarnas skratt ringande i öronen. Det hade kanske gått illa, om inte jag framfört en kollektiv ursäkt.

Det var en första kulturkrock som förstärktes av upplevelserna på tunnelbaneperrongen vid Friedrichstrasse. När vi steg av Metron från Ostbahnhof, fick vi passera en tjock vit linje som var målad på perrongen. På andra sidan denna, befann vi oss i princip i Västberlin. Jag försökte fråga en beväpnad tågvakt om vilken vagn vi skulle stiga på, men fick ingen respons. Vi hittade ändå rätt, men fick vänta en lång stund på att alla tunnelbanevagnar genomletats med hundar efter presumtiva flyktingar från DDR.

Våra attityder till mänskliga rättigheter blev verkligen omruskade under dessa dagar. Vi besökte bland annat museet vid Checkpoint Charlie och klättrade upp på de träplatåer som iordningställts vid Muren. Det var makabert att se hur gator i Västberlin abrupt upphörde vid muren och övergick i ett minerat ödelandskap på andra sidan, med taggtråd och vakttorn.

Det blev också besök i Tiergarten och i relativt nybyggda Europacenter, som i sin stadskärna inomhus kunde bjuda på i stort sett allt inom nöjesvärlden. Kjell tog med sig några av killarna på Bundesligafotboll. Hertha Berlin spelade hemmamatch på Olympiastadion.

Allan Johannisson döper Martina, gudmor Margit Nilsson, Ulla-Karin och Eva.

791027-1029. Mitt pass stämplades 4 ggr i DDR/Östtyskland.